Barnombudsmannen

Vad är Barnombudsmannen? I Sverige har alla barn och ungdomar under 18 år en ombudsman. Personen barnombudsmannen utses av regeringen och är chef för en statlig myndighet som heter Barnombudsmannen.
Barnombudsmannen har kontakt med barn och ungdomar och tar reda på vad de tycker i olika frågor som berör dem. Den kunskapen som Barnombudsmannen får om hur barn och unga upplever sin vardag förs vidare till de som bestämmer i kommuner, landsting och myndigheter men även till regering och riksdag. Alltså så rapporterar Barnombudsmannen till de som bestämmer i Sverige.
Barnombudsmannen ska:
? Företräda barns och ungas rättigheter.
? Driva på genomförande av barnkonventionen.
? Bevaka så att barnkonventionen följs
? Informera och skapa debatt.
? Sammanställa kunskap om barns och ungas livsvillkor.
? Bedriva internationellt kunskapsutbyten kring barnkonventionen.

Sedan 2008 är det Fredrik Malmberg som är barnombudsman och chef för Barnombudsmannen. Där arbetar ungefär 25 personer med att se till barns och ungas rättigheter. De undersöker hur barnkonventionen fungerar i samhället, informera om den och kommer med förslag på lagar och regler i Sverige bör ändras för att stämma överens med barnkonventionen.
För dig som är under 18 så kan du ringa dit för att få reda på dina rättigheter och vart du kan vända dig med dina frågor eller problem på närmare håll.
Ring: 020 – 23 10 10
Telefontid: Måndag – Fredag 09.00 – 15.00 lunchstängt 12.00 – 13.00
Barnombudsmannen genom åren

Den 1 juli 1993 fick Sverige sin första barnombudsman. Frågan om en speciell talesman för barn och unga har diskuterats i riksdagen vid flera tillfällen sedan 1980-telet. I flera motioner framhölls att det saknades en som företrädare för barn och unga, som med stöd av lagen kunde bevaka deras intressen. Den norska barnombudsmannen lyftes ofta fram som ett gott exempel. Även olika frivilligorganisationers drev frågan om en barnombudsman.
Sverige godkända barnkonventionen – År 1990 godkände Sveriges riksdag FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Det betydde att Sverige var tvungna att genomföra konventionen. Det tillsattes en utredning om Sverige behövde en barnombudsman, vilket utredningen visade att det behövdes. Utredningen ansåg att Sverige borde skaffa en barnombudsman med uppgift att se till och föra barn och ungas talan angående deras rättigheter, behov och intressen i samhället.
Information och opinionsbildning – Barnombudsmannen skulle i första han stå för en övergripande bevakning av barn- och ungdomsfrågorna utifrån barnkonventionen och svensk lagstiftning. Bara för att en barnombudsman fanns så skulle inte kommunernas eller tillsynsmyndigheternas ansvar minskas. Eller heller skulle ombudsmannen ta över arbetet som frivilligorganisationerna utförde. Så när riksdagen röstade fram förslaget att en barnombudsman skulle inrättas så bestämdes det att enligt lagen skulle Barnombudsmannen arbeta på ett generellt plan. Bland annat genom information och opinionsbildning kring barns och ungdomars rättigheter och behov. Ombudsmannen skulle inte ägna sig åt enskilda fall.

Gjorde Barnombudsmannen någon skillnad?

Under 1990-talet – arbetade Barnombudsmannen med en rad olika frågor, inte minst kring barns och ungas inflytande i utsatta situationer. Barnombudsmannen så till att en av barnkonventionens grundprinciper – artikel 3 (principen om barnets bästa), skevs in som portalparagraf i föräldrabalken, i utlänningslagen och i socialtjänstlagen.
1999 beslutade riksdagen enhälligt att om att genomföra en nationell strategi för att göra barnkonventionen verklig. Strategin gick ut på att barnkonventionens anda och avsikter skulle tas hänsyn till i alla beslutsfattande som rör barn i kommuner, landsting, regioner och statliga myndigheter.
Sedan den 1 juli 2002 är arbetet som Barnombudsman som ska se till att barnkonventionen följs i statliga myndigheter, kommuner och landsting en ständig uppgift för dem.
Ny strategi för att stärka barns rättigheter – Den 1 december 2010 godkände riksdagen den nya strategin som skulle stärka barnets rättigheter i Sverige. Då Barnombudsmannen fick större möjligheter att påverka barnens och de ungas rättigheter genom att det blev inskrivet i lagen. Så numera kan ombudsmannen uppmana enskilda myndigheter, kommuner och landsting att lämna uppgifter om vad de gör för att leva upp till att barnkonventionen efterföljs i deras egen verksamhet. Dessutom kan Barnombudsmannen att kalla till sig landsting, myndigheter och kommuner för att överlägga.
Barnombudsmän i världen – Världen första barnombudsman tillsattes i Norge 1981. Redan tidigare hade olika frivillighetsorganisationer använt sig av barnombudsmän, som bland annat svenska Rädda barnen och Bris. Många länder, där ibland Sverige, har följt efter norrmännen och instiftat barnombudsmän på nationell nivå.
Idag finns det barnombudsmän i fler än 20 länder. Deras roller och oberoende gentemot regeringarna varierar från land till land. Några länder i Europa har flera ombudsmän som verkar på regional nivå, bland annat Belgien, Storbritannien och Spanien. Den svenske Barnombudsmannen ser att det är en positiv utveckling där allt fler östeuropeiska stater får fler barnombudsmän. Sedan 1997 är det europeiska barnombudsmännen organiserade i ett nätverk ENOC med 34 länder(The European Network of Ombudsmen for Children)
Årsrapportering
Varje år enligt lag – Måste Barnombudsmannen lämna en rapport varje år till regeringen. I den rapporten beskriver de vilket arbete de gjort och vilket tema de har arbetat efter. Här får du några korta beskrivningar av de tidigare årsrapporterna som Barnombudsmannen har delgett till regeringen.
Vill du läsa hela årsrapporteringen så går in på denna länk:
https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/vart-arbete/arsrapporteringar/

Respekt – hette 2016 rapport och det är ett fördjupningsarbete där Barnombudsmannen har mött 97 barn och unga med funktionsnedsättning. De berättade att de vill mötas med förväntningar. De vill få information. Att de vill vara delaktiga. De vill få leva i trygghet och slippa fördomar, kränkningar och våld. Det är barn och unga som begär och förtjänar respekt. Men i verkligen ser det tyvärr oftast annorlunda ut.
Välkommen till verkligheten, 2015 – Under 2014 granskade Barnombudsmannen hur de mänskliga rättigheterna respekteras för barn och unga som upplever kränkningar och trakasserier i skolan. Barnombudsmannen tog del av 89 barns och ungas erfarenheter av kränkningar i kolan. De frågade även skolhuvudmännen hur de följer upp anmälningar. Vilket stöd finns det att få i samhället? Hur fungerar det stödet i så fall? Och har det möjlighet att få någon upprättelse?
Bryt tystnaden, 2014 – Barnombudsmannen granskade hur de mänskliga rättigheterna respekteras för barn och unga som upplever psykisk ohälsa. De har mött barn och unga med erfarenhet från hela vårdkedjan – från elevhälsan till psykiatrisk tvångsvård – och lyssnat till hur dess barn och unga upplever samhällets stöd.
Från insidan, 2013 – Barn och ungdomar i arrest och i häkte berättar om sina upplevelser. Vad som händer och vad man tänker när man är frihetsberövad som barn. Barnombudsmannen har utvärderat situationen för dessa barn och ungdomar för att se hur samhället lever upp till barnkonventionen och andra internationella riktlinjer och regler.
Signaler, 2012 – Våld i nära relationer. Barn och ungdomar berättar. Arbetet under 2011 har fokuserat på barn och unga som upplever våld i nära relationer. Barnombudsmannen har lyssnat på barn och unga som berättar om våld och övergrepp. De har berättat att de inte blivit verken sedda eller hörda och om hur de har blivit bemötta